2023

15 februari

Livet på Fredriksbergs herrgård
Eva-Lott Harrysson, f.d. husfru på Fredriksbergs herrgård inledde vårens föredragsserie. Hon tog oss tillbaka till 1700-talet och Maria Fredrika Cederbaum som då var gårdens första fru. Vad innebar rollen för henne? Hur gestaltade sig hennes liv och hur var det för de följande husfruarna? Tjänstefolk fanns så klart på gården. Vilka och vad hade de för arbetsuppgifter? Vi fick en god inblick i hur livet levdes på gården.

15 februari

Livet på Fredriksbergs herrgård
Eva-Lott Harrysson, f.d. husfru på Fredriksbergs herrgård inledde vårens föredragsserie. Hon tog oss tillbaka till 1700-talet och Maria Fredrika Cederbaum som då var gårdens första fru. Vad innebar rollen för henne? Hur gestaltade sig hennes liv och hur var det för de följande husfruarna? Tjänstefolk fanns så klart på gården. Vilka och vad hade de för arbetsuppgifter? Vi fick en god inblick i hur livet levdes på gården.

22 mars

Nordiska gudasagor
Katarina Harrison Lindbergh är författare av historisk facklitteratur och flitig föreläsare med studier i historia, litteraturvetenskap och nordiska språk. Denna kväll ägnades den fornnordiska mytologin.

Vad hände med jätten Trym som stal Tors hammare? Och hur gick det egentligen till när Tor och Hymer gav sig ut för att fiska?

Katarina Harrison Lindbergh berättade om några av de gamla nordiska gudasagorna. Hon inbjöd till stor dramatik, skrönor, och skratt.

29 mars

Demokratins utmaningar i en historisk kontext
Professorn i idé- och lärdomshistoria, Sven-Eric Liedman, har sedan 1970-talet ägnat stort intresse åt politisk idéhistoria. Senast kom ”Från Platon till demokratins kris” (2020). Föredraget fokuserar på många av de förändringar vi mött under det århundrade vi lever i. De sociala medierna är något nytt. Klimatförändringar har blivit allt mer påtagliga. Det demokratiska systemet utsätts för en ny sorts påfrestningar. Finns det någon möjlighet att skapa sig fruktbar överblick över det historiska skeendet mot bakgrund av tidigare epoker?

19 april

Den helige Franciskus – ett helgon i tiden
I Sverige är tiggarmunken och skyddshelgonet Franciskus av Assisi relativt okänd. Åtminstone jämfört med vilken betydelse han har inom den katolska kyrkan. Där är han så stor att vår nuvarande påve bär hans namn.

Det har skrivit åtskilliga böcker om Franciskus av Assisi. Det hindrade inte historie- och religionsläraren Johan Engvall att skriva en till. De flesta böcker som skrivits har någon form av spirituell eller religiös vinkel. Engvall lägger, som historielärare, ett mer historiskt perspektiv. Under föredraget kommer vi få höra om det medeltida helgonet. Vem var han? Varför blev just städer,påve, kyrkor och ordnar uppkallade efter honom? Varför är han relevant än idag?

11 oktober

Konsten att stjäla
Författaren Anders Rydell har skrivit böckerna "Plundrarna" och "Boktjuvarna" om nazisternas plundring under andra världskriget. Under hösten är han också aktuell med boken "Förgör de falska gudarna" (Albert Bonnier Förlag) som kartlägger Islamiska statens plundring och förstörelse i Mellanöstern. Rydell föreläste om drifterna bakom plundringen och förstörelsen av kultur, konst, böcker och musik - från andra världskriget till idag.

15 november

Utgrävningar i Sandby borg och Skogsby.

För drygt två år sedan informerade Ludvig Papmehl-Dufay, lektor vid Linnéuniversitetet, om senaste nytt från utgrävningarna av Sandby borg. Det har inte grävts i Sandby borg sedan dess. Däremot har ett nytt stort forskningsprojekt startats. Det handlar mer generellt om borgarna på Öland. Ludvig informerade om projektet och om de aktuella utgrävningarna i Gamla Skogsby.